Som sagt, Norge. Kom hit 13:45 igår. Farmor mötte upp mig på stationen i Oslo, vi tillsammans satte oss på ett litet tåg och åkte den ca 40 minuter långa resan ut hit, till Jessheim. Snö har vi, och -18 grader har vi.

Idag har jag jobbat min första dag på Polarn o. Pyret. 11-18. Det var spännande, lärorikt och fruktansvärt roligt! Alla kläder är så sjukt söta att jag funderar på att köpa med mig rubbet hem.

Nu ska jag sova, jag har lovat lilla kusin Edvin att spela kort med honom innan han far iväg till skolan imorgon. Och jag måste ta väck mitt orangea nagellack som INTE går bra till min röda Polarn o. Pyret tröja. Ack, vilka problem man har. Matchande naglar, viktigt viktigt.

Nu har ni fått en liten uppdatering, så ni vet att jag lever. Jag lever, trots min Harry Potter- och Patrik-abstinens. Nu ska jag gotta mig i Hanna Hellquists ljuva ord en stund innan jag somnar. Imorgon - ännu en kall dag. Det är tur jag jobbar inomhus. HADE!

Fastnat på bild hade jag definitivt gjort, typ tusen gånger. Fick en liten closeup till och med! TADAA! Jag och morsan, kändisar nästan. Får jag möjligheten att åka på något liknande igen tvekar jag INTE, lätt bland det bästa jag gjort någonsin. Nu ska jag äta lite frukost och packa det sista, sen drar jag till Norge. HERRÅ!

IKVÄLL SMÄLLER DET! 20.00 på Kanal 5! Vem kan slå Filip och Fredrik, med MIG i publiken! Som ni ser här sitter vi alldeles bakom utmanarna, andra raden nedifrån. Jag har långt blondt hår och grå tröja. Spännande! 10 minuter kvar nu, sedan visar det sig om jag har fastnat på bild i över huvud taget. Det ska vilket fall som helst bli awesome att uppleva hela kvällen igen!

En sväng på Backaplan resulterade i en HDMI-kabel och 4 böcker. Snart kommer även Patriks rum se ut som ett bibliotek, vilket mitt rum hemma i Sundsvall gör. Den dagen vi har vår egna lägenhet känner jag att mina böcker kommer vara ett problem. Men det tar vi då. Böcker är det enda jag kan spendera hur mycket pengar på som helst med gott samvete.

OOOOOH den var så fin! Jag skulle kunna klaga på miljoner detaljer, men det tänker jag inte göra. Jag har lärt mig att det inte går att göra en Harry Potter-film lika bra som böckerna, så jag tänker inte ödsla tid på att haka upp mig på detaljer som inte stämmer. Jag tar det jag får och den var så underbart bra. Det här kommer jag leva på en lååång tid. Jag har nu uppdaterat min lilla nedräknare här på högersidan. 15 juli är den beräknad på, sen får vi se när det börjar dra ihop sig vilket datum dom bestämmer sig för. Can't wait!

Min sista helg i Sundsvall blev så bra den kunnat bli. I lördagskväll kom Thore, Jossa, Pontus och Dave hem till mig. Vi myste med glögg, sällskapsspel, Mysteriet på Greveholm och skumtomtar långt in på morgonkvisten. När jag kramat alla hejdå la jag mig och läste Hemligheternas kammare tills jag somnade. I söndags spenderade jag mycket tid hos pappa, där även farmor befann sig. Fikade goda lussekattsbullar och jag fick en jättefin kalender av Christel inför 2011, hur bra som helst. Söndagkväll vet vi alla hur jag spenderade. Jag, Filip och Fredrik. Och i detta fall Felix. Igårmorse var klockan ställd på 07:50. Duschade, packade det allra sista, åt frukost, gjorde goda mackor att ha med mig på tåget och kollade på Familjen Macahan med Thore innan han skjutsade mig till tåget.

Fram kom jag! Och nu är jag här, hos en sjukling. Men lika fin är han för det. :)

Kvällens Vem kan slå Filip och Fredrik-avsnitt var RIKTIGT bra. På grund av en spricka i Wikingssons knä gick kvällens program ut på att slå Filip och Felix (visst låter det lustigt? Filip och Felix..) istället. Älskade Felix Herngren.

Jag är färdigpackad. Nu återstår bara sista ensamma natten och en 7 timmar lång tågresa. Kliver upp med tuppen imorgon för att ha så mycket tid som möjligt på mig att komma på allt jag har glömt. Jag skrev packningslistan för flera veckor sen, men jag kan ha glömt massa saker ändå. Nu ska jag lägga mig ner och läsa Harry Potter-bok i skenet från min Harry Potter-lampa, som jag kommer sakna lite när jag far härifrån.

Jag har idag jobbat säsongens sista dag på Bogrundet. Nu satsar jag fullt på ett jobb i Göteborg, annars kommer jag tillbaka i maj och kör en säsong till antar jag. Men ännu en sommar utan Patrik är inget jag vill uppleva.

Imorgon är det packa som gäller för på söndag är det fullt upp med farsdag och bio och Vem kan slå och hejochhå. Och på måndag innan tåget går får jag nog inte så mycket gjort. Det mesta är i och för sig redan packat, bara lite småkrams kvar. Problemet med hur jag ska få med mig allt ner är dock inte löst. Typ hela min julklappshög. Kanske om jag knyter fast resväskan i någon slags sele så jag slipper dra den med händerna kanske! Haha, det skulle se kul ut. Jag brukar få ner mer än jag tror i väskor, så det blir nog bra.

Tack Åsa för tipset om denna tidning, jag köpte DIRR!
På tal om Fillip och Fredrik. Deras podcast fortsätter! Första kom idag och jag ska FÖRSÖKA spara den tills på måndag. Underbart att döda lite tågtid med Filip och Fredrik.

Idag var det tänkt att vi skulle ha vägningsmöte. Vilket skulle bli mitt sista med tanke på att jag drar till Göteborg sen. Men det blev uppskjutet till nästa vecka p.g.a snö, och då har jag redan åkt. Såå, jag hade alltså mitt sista möte förra veckan. Känns skönt att slippa tänka på det här mer nu. Allt som jag har kvar här hemma äter jag upp lite då och då, när jag känner för det. Hur som helst så ser jag min Cambridgeperiod nu officielt som ÖVER. 13 veckor, -20kg, x antal kronor lagda på nya kläder = NÖJD.

Min sista arbetsvecka är i full gång! Igår fick jag i uppgift av Oskar att fota en av snökanonerna samt kottplockningen. Sagt och gjort! Här ser ni lite av resultatet. Tre arbetsdagar + en helg kvar nu, sen åker jag. Jag saknar Patrik alldeles för mycket.

Idag sa jag adjö till min spargris som varit min vän i 4 år. Gjord av en uppblåst ballong, tidningspapper och tapetklister. Jag orkade knappt bära den nu i slutet så det kändes inte så aktuellt att ta med den ner till Göteborg. Jag vill dock ha med mig pengarna så det fanns bara ett sätt. Måste nog på banken i veckan tror jag.

Hängde på F5 från 07:00 till 08:00, då plötsligt händer det! Fick mina sju biljetter, på asbra platser dessutom! Insåg att man bara kan köpa 4 biljetter per bioklubbskort. Jag skulle ju ha sju så jag fick lite halvpanik och fick ringa och väcka stackars Patrik och be om hans nummer. Men det slutade ju bra som ni ser och jag längtar mer än någonsin! Det är inte ens två veckor kvar!

För ett tag sen köpte jag ett medaljong-halsband som man kan ha fina bilder i. Men jag har inte tagit tag i att fixa bilderna till den. Förens nu! Eller, jag har bestämt vad jag vill ha i den och gjort massa alternativ i alla fall. Två av dom här blir det nog! Snygg-Patrik, Snygg-Fredrik och Snygg-Filip. Det kommer bli så fint så!

Inatt drömde jag en liten annorlunda dröm, men den var awesome! Jag spenderade en hel sommar med Filip och Fredrik när dom spelade in ett nytt program. Jag bodde med dom, jag åt med dom, jag spenderade varje vaken minut med dom, osv. Det låter ju hur underbart som helst, men så var inte fallet. Det var det värsta av alla triangeldraman! Jag var HOPPLÖST jävla kär. I Fredrik. Och Filip var HOPPLÖST jävla kär i mig. Det var som att vi gick på ett led. Jag hängde efter Fredrik och Filip hängde efter mig. Fredrik, han gick bara först och var som vanligt, sjukt snygg och störtskön. Alla tre var ändå sjukt bra kompisar och triangeldramat var inget som berörde oss, vi märkte det inte ens. Jag insåg det först när jag vaknade. Det skulle ta mig en evighet att berätta allt som jag hann drömma på denna korta natt. Men ett tillfälle minns jag speciellt mycket. Vi satt i bilen och var påväg till nästa inspelningsplats. Jag kör, Filip sitter i passagerarsätet och Fredrik sitter bak. Fredrik blir kissnödig så jag kör in till vägkanten. Medans vi väntar på honom sitter jag och Filip och pratar. Jag pekar på GPSen och berättar om när jag och några kompisar bilade ner till Göteborg och hade Zlatan inställt som röst. Filip skrattade gott, lite väl gott. Han börjar pilla på GPSen och jag kollar ut genom vindrutan och kollar efter Fredrik. Plötsligt börjar Zlatan prata där i bilen. Då har lilla söta Filip ställt in Zlatan-rösten åt mig. Det blir ett riktigt kärleks-moment och jag överväger att Filip är den jag tycker om. Jag kollar honom i ögonen och han ser överlycklig ut. Precis då kommer Fredrik tillbaka och sätter sig till rätta i baksätet igen. Jag kollar på honom och allt är som vanligt igen. Stackars Filip. Senare samma kväll ville Fredrik ta en öl med mig, bara mig. Så långt hann jag tyvärr aldrig drömma. Klockan ringde och det var dags att kliva upp och åka till jobbet. Men jag hoppas på en fortsättning inatt!