Jag vaknade upp med ett sjukt träningssug, så det var bara att köra. Morgonpromenad med Jossa. Konditions- och styrkepass på gymmet med Patrik. Kvällspromenad med Jossa. Till middag blev det Denice och Patriks ris- och kasslergratäng, en återkommande favorit!
Imorgon går Patrik in på sin andra skolvecka och jag går in på min näst sista "lediga" (jag väljer att kalla det så) vecka innan jag börjar jobba igen. Nu ska jag lägga mig och krama Patrik tills jag somnar. Min bästa.

Patrik har insett hur roligt det är att pilla i Photoshop. Vilket jag gjorde under mitt första år på gymnasiet. Dock är jag fortfarande helt kass, speciellt om jag ska försöka få till något på egen hand. Så igår satt jag och pillade med hjälp av en tutorial och Patrik satt och kollade på. Han fastnade för det och ville göra massa själv! Så sen igårkväll har det varit text effects för hela slanten här hemma. Och förut idag bad han mig lite blygt lägga upp dom på bloggen, för han ville att folk skulle se hur fina dom var. Så jag gör det, för dom är fina! Kolla vad duktig han är! Rörde Photoshop första gången igårkväll.

21.55 Kanal 5

Patrik har tidigare sagt att han vill hitta en bok som han tycker är spännande och fängslande från början till slut. En bok han alltså skulle VILJA läsa utan att känna att det är jobbigt. Jag hade mina förslag, Dan Brown. Men dom har han faktiskt läst. Jag brukar komma med något förslag då och då, men nu verkar han ha ångrat sig. Han vill inte läsa, men han skulle vilja vilja läsa. Hänger ni med? Han vill lära sig att ha tålamodet att sitta ner och läsa en bok, som han så fint uttryckte sig. Det trollar man ju då rakt inte fram över en dag bara. Så härmed förklarar jag projekt: Lära-Patrik-att-tycka-om-att-läsa-böcker startat! Kanske (troligast) är det omöjligt. Men idag tog vi ett steg i rätt riktigt genom att jag högläste första kapitlet i Twilight för honom medan han låg och vilade bredvid mig. Trodde vid flera tillfällen att han hade somnat och fick fråga om han var vaken. Det var han. När 20 sidor Twilight var slut frågade jag honom om han mindes något. Då återberättade han typ hela kapitlet, detaljerat. Och han har sagt det själv, han tyckte det var bra och vill höra mera. Plutten! <3

Det kändes som om jag var tillbaka i grupprummet på Medieprogrammet när jag låg där och läste. På den tiden när vi fick ett häfte eller en text som skulle läsas, på antingen svenskan eller historian eller något sånt, satte vi tjejer oss alltid i ett grupprum för oss själva och jag läste högt för alla andra. Tråkiga texter fastnar lättare om man hör dom högt, plus att jag tycker det är stimulerande. Så Patrik, jag läser gärna hela Twilightboken för dig. Så kan du läsa nummer 2 själv. Deal? Kung ;)

Jag och Patrik lyxade till det med kinamat idag. I vanlig ordning får man ju helt sjukt mycket mat. Dom skulle tjäna så mycket på att inte skicka med sina kunder så mycket mat, det kan ändå inte finnas en enda människa som får i sig all mat. Men, i alla fall, mängden mat vi fick idag var det sjukaste jag sett! Ser ni? Det här är alltså mat till en person. På kinamatstället jag köper från i Sundsvall får man åtta sånnahär bollar. Och det blir jag VÄLDIGT mätt på. Jag räknade aldrig dom här, men kolla hur mycket det är kvar i byttan, jag har ändå tagit all mat jag tänker äta här! Jag åt upp det som ligger på tallriken, sedan var jag mätt. Allt i folieformen är alltså rester.

Är det här kinesernas sätt att utrota oss? Dom kommer hit, göder upp oss så in i helvete. Trycker i oss kinamat tills vi exploderar. Sedan har dom vunnit. I historieböckerna om hundra år kan barnen läsa om hur kineserna tog över världen med friterad kyckling. Dom har startat tredje världskriget utan att vi ens har märkt det.

Värsta pusslet jag någonsin byggt. Gubbarna var inget större bekymmer, men det vita runt om. Jag och Anne började på det för några månader sedan. Man har fått lägga typ 10 bitar i taget, sen tappar man tålamodet och går därifrån. Men när vi kom hit i tisdags gav jag mig fan på att det skulle bli klart. Och nu så, äntligen!