Vaknade elva imorse och insåg att P skulle sova ett bra tag till. Så jag passade på att läsa ut den här härligheten. Den var sådär töntigt lättläst som jag gillar ibland. Bredow gör mig sällan besviken. Man kan liksom gotta ner sig vart som helst, när som helst, och läsa hur länge som helst. Och man märker inte hur tiden går. I just love it. Nu ska jag dricka ett glas mjölk och så småningom gå och lägga mig och börja läsa "Som om ingenting".