så hemskt jävla äckel mycket
usch
du har valt att inte ha nåt med oss att göra
låt det vara så då.

jag är dålig på det här, urusel
jag vill bara att allt ska vara som det var förut
jag mådde så bra

då har det hänt
det var värre än jag trodde
jag ville bara försvinna
ignorera det
låtsas som ingenting

jag vill att det här ska vara över
jag orkar inte ha dina saker här längre
jag vet att jag någongång måste åka och lämna dom
det måste bli snart
jag skiter i om jag bryter ihop
skiter i om allt rivs upp igen
jag måste göra det, lika bra att få det gjort
kommer aldrig att klara det

Den där om trädet som faller i skogen när ingen är där, låter det eller inte?
Jag har knäckt den. Låt oss anta att det inte finns något alls som är kapabelt
att höra i den skogen just när trädet faller. Då hörs det inte heller att trädet faller,
det är knäpptyst. Visst, det bildas massa ljudvågor och shit, men inte ett enda
öra är där och omvandlar det till ljud. För det är ju örat som skapar ljud, inte
händelsen i sig. Det är alltså knäpptyst överallt hela tiden, bara det att våra öron
gör så att dessa vågor låter överhuvudtaget. Det var alltså knäpptyst vid big bang
också, fast om nån hade varit där och sett det, hade det inte varit knäpptyst. Så
det kommer aldrig gå att bevisa, men jag tror att det här börjar gå lite över styr.

jag tycker inte om när du är i mitt huvud hela natten.
jag klarar mig utan det.
det är över nu, det är slut. slut!
från och med nu ska inte en endaste tår vara på grund av dig.
inte ens lite fukt, så det så.

jag vill krama och pussa lite på.