arkiv

Fantastisk

2011-03-29 @ 13:06:36


"Den lilla familjen levde ett trivsamt och inrutat liv. Och detta varade ända till en dag då det visade sig att inte bara Allan utan också Molotov blivit äldre. Plötsligt hann nämligen räven ifatt katten, och det var lika överraskande för räv och katt som det var sorgligt för Allan.
Allan blev mer ledsen än kanske någonsin tidigare i livet, och sorgen övergick strax i ilska. Den gamle sprängämnesexperten ställde sig med tårar i ögonen på verandan och ropade ut i vinternatten:
- Är det krig du vill ha, så är det krig du ska få, rävjävel!
För första och enda gången i livet hade Allan blivit arg. Och det gick inte över med vare sig grogg, körkortslös runda med bilen eller extra lång cykeltur. Att hämnd inte fungerade som drivkraft i livet, det visste Allan. Likväl var det nu just det som stod på agendan.
Allan apterade en laddning vid hönshuset tänkt att brinna av när räven blev hungrig nästa gång och sträckte sin nos lite för långt in på hönsens domän. Men i ilskan glömde Allan att han vägg i vägg med hönshuset förvarade hela sitt dynamitförråd.
Så kom det sig att det i skymningen den tredje dagen efter Molotovs hädanfärd small till i den delen av Sörmlandsskogen värre än det någonsin gjort sedan sent 1920-tal.
Räven flög i luften, precis som Allans höns, hönshus och vedbod. Men laddningen räckte och blev över även för ladan och boningshuset. Allan satt i sin fåtölj när det hände, och lyfte med fåtölj och allt och landade i en snödriva utanför potatiskällaren. Där satt han och tittade sig förvånat omkring, innan han till sist sa:
- Det var räven det."

Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback