Patrik är sjuk, igen.
Men inte jag, igen.
Jag bidrar med värktabletter, vattenglas, halstabletter, te, gullegull och tröstande kramar.

Imorgon har jag inlämning på min sista helt och hållet individuella uppgift den här terminen. Den kommer inte att tilldelas mer än ett godkänt betyg vilket är otroligt skönt, för då slipper jag lägga ner HELA min själ i den. Det har jag inte energi till. Vet inte hur jag tänkte, men efter att vi ätit middag slog jag igång en jättesorglig film, trots att jag vet att jag alltid gråter. Detta ledde inte till bättre koncentrationsmöjligheter till uppgiften. Löste problemet med lite Håkan och en hink med te. Fick lite skrivet i alla fall.

Nu; sova.
Imorgon; full fart, sen helg.